Vi människor har en stark förmåga att alltid vilja passa upp på andra. I alla fall de flesta av oss, i dessa tider, visst har jag rätt? Och med passa upp menar jag, att alltid finnas där.
Så fort man får ett sms svarar man, man ska alltid kunna finnas där, vara tillgänglig för allting. Har ni tänkt på detta beteende egentligen kräver en massa planering?
Långsiktig, of course. Men ändå. Den finns där som ett litet controlfreak, iallafall inom mig.
Om jag får ett sms vill jag gärna svara nu, Nu, NU!
Fast egentligen, vad skulle någon i min telefonbok kunna berätta som är ödesdigert för mig?
Att tredje världskriget brutit ut? Nej, så allvarliga nyheter tar man inte via sms.
Så egentligen, why the rush to answer?
Svaret för mig är: Mitt eviga kontrollbehov. Jag erkänner, inom mig bor det ett litet kontrollerande monster som bara måste komma fram. Ibland lite oftare än vad jag tänkt mig, men jag kan hantera det bättre och bättre. Men om vi tar ett exempel.. Jag blir tokig om jag inte får sitta vid datorn (eller avsluta annat jag gör), som jag håller på med, och när någon annan bestämmer sig för att ta över den. Det är ett exempel. Och jag blir ännu mer crazy när det inte är jag som får bestämma.
Eller när någon helt oansvarigt bestämmer sig för, att komma in på mitt rum. Oanmäld, såklart och till exempel sätta på min stereo eller min tv. Jag hatar verkligen sånt.
And oh, by the way - jag måste uppsöka en tandläkare snarast.
Kontrollbehov är inte så najz. Men det där med att vilja svara på sms snabbt handlar väl kanske mer om respekt för andra? Visst det kanske inte är superviktigt för dig att svara snabbt, men ack så trevligt för personen som skickade smset :P Fast det är klart att det inte är bra att vara "för tillgänglig" 24/7..
SvaraRaderaKlart det är respektingivande att svara på sms... Men å andra sidan, vad hände med "den egna tiden" om man ska passa upp på andra 24/7?
SvaraRaderavet vad du menar... Blir gAleN när kompisarna åker iväg UTAN mobil! :( (josse var på hajk (HAHAHA!!))
SvaraRadera